© pxDesign.se SiteLock
torsdag, 24 maj 2018 09:25

Gökotta

Gökotta vid Botorpsängen med Östra Vingåkers hembygdsförening En strålande vacker söndagsmorgon i början av maj genomförde Östra Vingåkers hembygdsförening sin traditionsenliga Gökotta för 25:e gången, under Ingemar Ernbergs ledarskap.

Med utgångspunkt från sockenkyrkan promenerade vi mot Ramsnäs, och tog oss via en kort passage genom barr-blandskogen ner till Botorpsängen, numera en fågellokal av viss rang under namn Östra Vingåkers viltvatten. Medan sädesärlan vippade på skoltaket gol göken i väster redan vid avmarschen och hade därmed gjort sin plikt, faktiskt två dagar tidigare än genomsnittliga ankomstdatum. De flesta arter tenderar ju numer att anlända tidigare med svarthättan i topp 11 dagar tidigare än för 50 år sedan.

Värmeböljan hade just rullat in med resultat att de första sångarna anlänt talrikt, lövsångare, grönsångare och just, ett par svarthättor. Däremot syntes ännu inga svalor. Trastfåglar av alla de slag hördes från gran- och talldungarna inklusive rödvinge och -hake. Årets första trädpiplärka sjöng bland gulsparv, buskskvätta och bofink.

Nere på ängens vattenspeglar låg tre par av svarthakedopping under spelande enkelbeckasin och morkulla.

Några riktiga rariteter bjöds de 16 deltagarna inte på, närmast kom väl de diskret färgade snatterandparen med vita stjärtspeglar, tidigare en verklig raritet i vår byggd och två vackra skedandhanar med sina förvrängda näbbar och kontrastrika fjäderdräkt i vitt, ljusbrunt och mörkgrönt.

Ottekaffet intogs på en för ändamålet välanpassad fälld aspstock vid den gamla skyttepaviljongen i strålande sol. Totalt inregistrerades hela 41 arter, det nästa bästa “resultatet” någonsin och ssk noterbart med tanke på det jämförelsevis tidiga datumet.

ÖV hembygdsförening

Foto: Börje Eriksson

tisdag, 16 maj 2017 16:05

Gökotta 14 maj

Gökotta vid Fostorp

Östra Vingåkers hembygdsförening höll sin traditionsenliga gökotta i helgen. Den här gången var det 26 deltagare som traskade runt Fostorp och Lövhult. Där finns en varierad miljö med fågeldammar, åkrar, beteshagar, höga gamla träd och kärrskogar. Ledare för fågelskådningen var den eminente fågelkännaren Ingemar Ernberg. Han är såväl undervisande som underhållande! Jag vill påstå att han talar med fåglar på fåglars sätt och med lärde män på latin!

Den här gången var jag , Börje Eriksson, med på ottan och lät kameran få göra sitt jobb så gott det gick. Det visade sig inte bli någon enkel uppgift för den. De flesta fåglarna höll ett i mitt tycke väl överdimensionerat säkerhetsavstånd. Fotona är därför inte särskilt lyckade och det vill jag redan nu be om ursäkt för.

Vi vandrade vidare och hade sällskap av nyfikna kvigor. De fanns bakom stängsel men så fort de såg oss kom de springande för att beskåda fågelskådarna.

Vi kom så småningom fram till en liten sjö, Gölen.Där blev det dags för morgonens kaffepaus medan vi lyssnade till bofink, lövsångare och trädpiplärka. Medan vi avnjöt vår matsäck kom en storlom flygande och landade vid Gölens bortsida. Lommen fiskade där en stund.

Efter kaffet traskade vi tillbaka. Nu hade skedänderna dragit sig undan men däremot hade ett par svarthakedoppingar tagit plats på scenen. De var inte speciellt lättskrämda heller. Här visar en av dem hur man på bästa vis vårdar sin fjäderdräkt.

Då vi kommit tillbaka till bilarna gjordes en summering av de arter vi sett och hört. Då visade det sig att det fanns några fåglar, vilka kände sig bortglömda och nu kom för att få vara med. En stenskvätta satte sig långt bort på en av beteshagens stolpar och blev på så vis medräknad.

Snatteränderna, som simmade förbi oss, hade visserligen bråttom men de hann bli såväl fotograferade som räknade innan de tog till vingarna. När så morgonens fågelarter kontrollräknats visade det sig att vi fått ihop 41 fågelarter. Ingemar Ernberg avtackades därefter med tal och kram!

Text och foto: Börje Eriksson
Foto: Marianne Åstedt

 

lördag, 04 juni 2016 07:09

Gökotta 2016

Gökotta den 22 maj 

I år gjorde gökottan skäl för sitt namn. Vi 24 glada och pigga deltagare hann knappt stiga ur bilarna ute på Ramsnäset förrän göken välkomnade oss från tre olika väderstreck.

Vår ledare Ingemar Ernberg var i form och guidade oss sakkunnigt genom allt kvitter i buskar och snår. Rördromen har sällan hörts så tydligt ”blåsa i sin glasflaska” som i vassen vid Bodakvarnsån, näktergalen slog sina virtuosa drillar och kärrhökshonan seglade stolt över vassarna. Antalet identifierade fåglar uppgick till ca 35, vilket väl får anses som ett hyfsat resultat, trots att flera förväntade vårfåglar uteblev. I brist därpå fick vi lära oss mer om fåglarna och deras läten. Lövsångaren, vår vanligast förekommande fågel, lär finnas i ca 35 milj. exemplar här i Sverige, medan gökarna torde vara runt 80 000 under våren och sommaren.

Vid Blåsnäs, där vi med ägarens goda minne fick inta vår medhavda matsäck, upptäcktes en ruin, som kanske varit grund till en undantagsstuga eller den första byggnaden vid Blåsnäs. Denna gemytliga morgon avslutades vid ängarna runt Stubbetorp alltmedan gökarna fortsatte sitt galande.

Text: Mari-Anne Mokvist

söndag, 07 juni 2015 21:17

Gökotta 24 maj 2015

Vi som tog sig ur sängen denna underbart vackra pingstdagsmorgon ångrade oss knappast, när vi tillsammans med Östra Vingåkers egen professor Ingemar Ernberg vandrade runt på Claestorps ägor och lyssnade på alla de härliga fågelläten, som Ernberg och andra fågelkännare kunde identifiera. Det var tjugonde året som Ingemar Ernberg återvände till sin barndoms marker för att leda föreningens traditionella gökotta, i år med ett trettiotal naturintresserade. Det kvittrades i dur denna otta, men tyvärr höll sig den fågel som gett namn åt sammankomsten ganska tyst just när vi nu var ute för att lyssna på den. Men vad gör det, nu vet alla deltagarna hur taltrasten låter och hur man ska skilja en ringduva från en skogsduva eller en kråka från en råka. Runt viltvattnen i Östra Vingåker såg vi exempel på många vanliga sjöfåglar i våra trakter och på småvägarna i skogen hördes vid flera tillfällen exempelvis steglits, näktergal, och ett flertal olika sångare. Sammanlagt identifierades mer än fyrtio fåglar under vandringen.

Vi fick oss också en snabb sammanfattning av Claestorps historia. På 1600-talet hade fideikommisset, som då hette Lasstorp, närmare 2 000 anställda och var liksom de flesta stora egendomar helt självförsörjande. Bl.a. kunde vi känna historiens vingslag, när vi intog vår medhavda matsäck på platsen där gårdens tegelbruk legat.

För den som saknade göken på denna otta kan nämnas att den bara någon timme efter avslutad vandring var i full aktion vid vårt kansli i Värmbol.

View the embedded image gallery online at:
https://forum.ostravingaker.se/arkiv/gokotta#sigProId3d9b2556bf

Sida 1 av 2